När jag i gårdagens inlägg menade att politiker runt om i landet förhoppningvis tar frågan om vinstdrift i äldreomsorgen som en personlig samvetsfråga, så betyder detta knappast partiledningarna. Ett exempel ges i Dagens Arena där Miljöpartiets Mats Pertoft försvarar det hypersnabbt hopsnickrade förslaget om en statlig vårdinspektion. På så vis behöver man inte ändra sig i själva huvudfrågan – marknadstänkandet i vården och omsorgen. På de sista riktiga partikongressen som (S) höll lyckades man också undvika en stor konflikt i själva huvudfrågan – privatiseringen – genom att tala och skriva mycket om certifiering och kontroll.
Pertoft: ”– Det är klart att det finns problem, jag och Miljöpartiet tillhör inte de som tror att allt automatiskt blir bättre med privata aktörer. Men även kommunala aktörer har misskött sig.”
Men snälla nån, det är just det som hela tiden har varit huvudargumentet för att privatisera – att det automatiskt skulle bli bättre. Det är absolut ingen som påstått att kommunal drift skulle vara problemfri. Det är t ex ett skäl till att man har meddelarskydd där.
Ledande partiföreträdare tror uppenbarligen att det skulle innebära en stor prestigeförlust för dem själva och partiet om man erkänner att man faktiskt gjort felaktiga bedömningar och att man är beredd att omvärdera sin inställning. Min uppfattning är precis tvärtom, politiker som idag säger precis detta, utan att slingra sig, skulle vinna respekt och förtroende i breda grupper, både för sig själva, för sitt parti och för politiken i allmänhet.
Read Full Post »
