När rönnbären surnade

Om man hör till den bildade medelklassen men inte har särskilt hög lön måste man förakta prål med pengar. Det säger självrespekten, man vill inte framstå som misslyckad för att man aldrig kommer att få några. Och om man hör till den lågutbildade arbetarklassen eller småborgerskapet måste man på samma vis förakta kunskap och lärdom och se det som snobbism.

Dock har det inte alltid varit på detta vis. Exempelvis försmådde det tidiga nittonhundratalets arbetarrörelse varken pengar eller bildning, fast man inte hade någondera. Kanske för att man var offensiv och hade hopp om att ta över hela samhället så småningom. Sura rönnbär är förmodligen en nederlagsstrategi.

Read Full Post »

Det operativa kapitalet och varför näringslivet är så upprört

[Av Peter Lorentzon]

Välfärdsutredningen hade enligt sina direktiv som syfte att ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedd för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. Utredningen prövar olika vägar för att nå dit; ändrade målformuleringar för aktiebolag, särskilda bolag med vinstbegränsning (SVB-bolag), utdelningsbegränsningar, bemanningskrav och kvalitetskrav. Man finner att dessa vägar inte är framkomliga utan väljer en annan metod; att föreslå en vinstbegränsning som ska gälla avkastningen på det operativa kapitalet. Denna konstruktion är central för utredningen och skapar också en förståelse för varför näringslivet är så upprörd över utredningens förslag.

Read Full Post »

Slutstriden om vinst i välfärden?

[Av Peter Lorentzon] Jo, kamplusten var stor på mötet på Socialistiskt Forum om vinster i välfärden. Fullsatt lokal, 400 personer, många kom inte in. Mest applåder drog nog Anne-Marie Pålsson ner. Både för att hon var en god agitator och för att hon överraskade. Docent i nationalekonomi och f.d. moderat riksdagkvinna, vad hade hon att säga? Men hon visade mycket pedagogiskt att ”associationsformen” är avgörande och att aktiebolaget är en ytterst olämplig form för att driva verksamhet på välfärdsområdet. Framförallt på skolans område. Ett aktiebolag ska endast fokusera på vinsten, att ge ägarna maximal utdelning på satsat kapital. Annat är att bryta mot aktiebolagslagen.  Läs och lyssna på Anne-Marie Pålsson.

Read Full Post »

Kongo nästa

Ingen ska säga att den politiska eliten inte tar sitt ansvar för skolans allt sämre resultat. Först var det Reinfeldt som till omvärldens förvåning la fram en lösning: Sverige ska satsa på enkla låglönejobb. Efter att först ha slagit bakut föreslår nu Löfven samma sak. Den politiska eliten är därmed överens. Om kunskapsstandarden sjunker får man anpassa sig till detta. I framtiden ska Sverige konkurrera med Kongo.

Read Full Post »

Maktskiftet i Stockholm betydde något – men inte nog

Jodå – visst har maktskiftet i Stockholms stadshus betytt något. Det visade sig på den utfrågning Gemensam Välfärd arrangerade med majoriteten på ABF i början av december.

Read Full Post »

Skolans alldeles särskilda katastrof

Per Kornhalls Barnexperimentet (som jag äntligen har läst) är till skillnad från Mikael Nybergs analys av järnvägen och Maciej Zarembas analys av sjukvården skriven av en fackman. Det gör måhända att en del av beskrivningarna och rekommendationerna är lite obegripliga för en lekman som mig. Men det hindrar inte att mycket är välbekant, både från de båda andra skrifterna och från erfarenheten. Styckning, privatisering, vinstjakt och syn på medborgarna som kunder ruinerar en verksamhet som egentligen bör vara en rättighet och en samhällets infrastruktur.

Read Full Post »

Vägen till den likvärdiga skolan

[Av Johan Norlin]

– Varför har vi en grundskola som alla barn ska gå i? frågar sig rapportförfattarna från Nätverket för en likvärdig skola. Tillsammans med den fackliga tankesmedjan Katalys har de tagit fram en ambitiös rapport som tar avstamp i den svenska grundskolans födelse, visar hur likvärdigheten har urholkats av de marknadskrafter som regeringen Bildt släppte lös och avslutningsvis pekar ut en väg framåt mot en skola som ger alla barn lika möjligheter.

Read Full Post »

Motstridiga krav

Enligt tidningen Skolvärlden har sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat med hundra procent på fem år. Det är inte konstigt – det brukar vara den normala reaktionen på att man tvingas göra två motstridiga saker samtidigt.

Read Full Post »

Trygghet och frihet i den finska skolan

[Av Johan Norlin] Jag har läst boken ”Lärdomar från den finska skolan” av Pasi Sahlberg (Studentlitteratur). Utifrån bokens beskrivning har jag försökt plocka ut essensen i det finska utbildningssystemet och vad vi i Sverige kan lära oss.

I Finland har sedan 1970-talet rått en politisk samsyn om att skolan ska ge alla barn samma utbildningsmöjligheter oavsett bakgrund. Givetvis har näringslivets ambitioner att skikta skolan i vinnare och förlorare varit närvarande, precis som i Sverige. Skillnaden är att i Finland har politikerna förmått hålla fast vid en stadig kurs med en jämlik skola som destination. När finska elever sedan började få fina resultat i PISAs kunskapsundersökningar tystnade det finska näringslivets kritik.

Read Full Post »

Skolan – det räcker inte med vinstbegränsning

[av Tore Lundström] Jag känner folk som har barn i privatägda skolor som fungerar någorlunda bra (i förhållande till de låga krav vi fått vänja oss vid). Men i morgon, eller på tisdag, kan hända att aktiebolagen som äger skolorna går i konkurs, eller att bolagsägarna helt enkelt lägger ner skolan av privata skäl.  Och något liknande kan hända med skolor som ägs av till exempel ekonomiska föreningar, vars delägare jobbar på skolan: en kulen dag kan delägarna bli osams eller drabbas av något olyckligt så att de inte längre kan eller vill fortsätta driva skolan.

Det är alltså orimligt att låta barns och ungdomars skolgång vara beroende av personers privata intressen och möjligheter att driva deras skolor. Det gäller inte bara i värsta fall, när skolägarna är aktiebolag (som enligt aktiebolagslagen är tvungna att maximera bolagets vinst). Det gäller också i bästa fall – det vill säga om skolägarna främst drivs av kompetens och intresse för att bedriva bra undervisning – och det av flera skäl.

Read Full Post »