Ett sjuttonhundratalsperspektiv på den svenska privatskolan

Det finns två perspektiv på samhället, två perspektiv på vad som är viktigt, påstår Michael Lind i sin bok om USAs ekonomiska historia: Land of promise, Harper Collins 2013. Efter två inflytelserika statsmän i USA vid tiden för självständighetskampen kallar han dem för det jeffersonska och det hamiltonska perspektivet.

Enligt det jeffersonska är det viktiga individens rätt, inte minst rätt att slippa bry sig om något annat än sina egna och möjligen byns angelägenheter (Jefferson avskydde städer).

Enligt det hamiltonska är det viktiga att helhetsresultatet blir så bra som möjligt.

Read Full Post »

Ett amatöristiskt förslag till helt ny skolpolitik

För någon tid sedan uppmanade Expressen Nyamko Sabuni, av alla människor, att göra slut på vilda västern i skolsystemet. Och, för all del, otroligare saker har hänt i världshistorien. Men det är inte bara privatföretags och skojares härjningar som fördärvar skolans effektivitet. Att unga människor hålls i 9, 12 eller 15 år i en skenvärld där de inte producerar något och inte deltar i samhällslivet kan inte direkt främja utbildningsnivån i landet.

Read Full Post »

Sociala fällor finns till och med i naturen

Det syns som om sociala fällor finns även i djurvärlden. Dvs det där fenomenet att om var och en ser efter sina privata intressen slutar det med att det blir ett helvete för alla.

Read Full Post »

Vad betyder Svenskt Näringslivs försiktiga nytänk om skolan?

Det står nu klart att Svenskt Näringsliv inte är alltför nöjt med kaoset i skolvärlden och gärna ser att staten styr upp det hela, inskränker etableringsfriheten och kompenserar kommunerna för det större ansvar dessa måste ta. ”Marknaden” ses inte längre som ett trollspö som förvandlar allt till guld.

Paradoxalt? Inte nödvändigtvis. Jag sitter just och läser historikern Jan Gletes bok om hur det moderna statssystemet byggdes upp på 1500-talet. Där pekar han på hur det aristokratiska och hierarkiska Habsburgimperiet förlitade sig på marknaden för sina arméer (legosoldater) medan det kapitalistiska och borgerliga Holland byggde upp Europas första byråkratiska statliga militärapparat.

Det fanns orsaker till det.

Read Full Post »

När rönnbären surnade

Om man hör till den bildade medelklassen men inte har särskilt hög lön måste man förakta prål med pengar. Det säger självrespekten, man vill inte framstå som misslyckad för att man aldrig kommer att få några. Och om man hör till den lågutbildade arbetarklassen eller småborgerskapet måste man på samma vis förakta kunskap och lärdom och se det som snobbism.

Dock har det inte alltid varit på detta vis. Exempelvis försmådde det tidiga nittonhundratalets arbetarrörelse varken pengar eller bildning, fast man inte hade någondera. Kanske för att man var offensiv och hade hopp om att ta över hela samhället så småningom. Sura rönnbär är förmodligen en nederlagsstrategi.

Read Full Post »

Det operativa kapitalet och varför näringslivet är så upprört

[Av Peter Lorentzon]

Välfärdsutredningen hade enligt sina direktiv som syfte att ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedd för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. Utredningen prövar olika vägar för att nå dit; ändrade målformuleringar för aktiebolag, särskilda bolag med vinstbegränsning (SVB-bolag), utdelningsbegränsningar, bemanningskrav och kvalitetskrav. Man finner att dessa vägar inte är framkomliga utan väljer en annan metod; att föreslå en vinstbegränsning som ska gälla avkastningen på det operativa kapitalet. Denna konstruktion är central för utredningen och skapar också en förståelse för varför näringslivet är så upprörd över utredningens förslag.

Read Full Post »

Slutstriden om vinst i välfärden?

[Av Peter Lorentzon] Jo, kamplusten var stor på mötet på Socialistiskt Forum om vinster i välfärden. Fullsatt lokal, 400 personer, många kom inte in. Mest applåder drog nog Anne-Marie Pålsson ner. Både för att hon var en god agitator och för att hon överraskade. Docent i nationalekonomi och f.d. moderat riksdagkvinna, vad hade hon att säga? Men hon visade mycket pedagogiskt att ”associationsformen” är avgörande och att aktiebolaget är en ytterst olämplig form för att driva verksamhet på välfärdsområdet. Framförallt på skolans område. Ett aktiebolag ska endast fokusera på vinsten, att ge ägarna maximal utdelning på satsat kapital. Annat är att bryta mot aktiebolagslagen.  Läs och lyssna på Anne-Marie Pålsson.

Read Full Post »

Kongo nästa

Ingen ska säga att den politiska eliten inte tar sitt ansvar för skolans allt sämre resultat. Först var det Reinfeldt som till omvärldens förvåning la fram en lösning: Sverige ska satsa på enkla låglönejobb. Efter att först ha slagit bakut föreslår nu Löfven samma sak. Den politiska eliten är därmed överens. Om kunskapsstandarden sjunker får man anpassa sig till detta. I framtiden ska Sverige konkurrera med Kongo.

Read Full Post »

Maktskiftet i Stockholm betydde något – men inte nog

Jodå – visst har maktskiftet i Stockholms stadshus betytt något. Det visade sig på den utfrågning Gemensam Välfärd arrangerade med majoriteten på ABF i början av december.

Read Full Post »

Skolans alldeles särskilda katastrof

Per Kornhalls Barnexperimentet (som jag äntligen har läst) är till skillnad från Mikael Nybergs analys av järnvägen och Maciej Zarembas analys av sjukvården skriven av en fackman. Det gör måhända att en del av beskrivningarna och rekommendationerna är lite obegripliga för en lekman som mig. Men det hindrar inte att mycket är välbekant, både från de båda andra skrifterna och från erfarenheten. Styckning, privatisering, vinstjakt och syn på medborgarna som kunder ruinerar en verksamhet som egentligen bör vara en rättighet och en samhällets infrastruktur.

Read Full Post »