Har vi kvar förmågan till kollektiv handling?

Trettonhundratalshistorikern Abd-ur-Rahman Ibn Khaldūn har kallats världens första sociolog. Det blev han när han tvingades beskriva en särskild samhällsmekanism för att förklara alla uppgång och fall i sitt Maghreb. Mekanismen kallade han asabiya, ett begrepp som hans översättare till europeiska språk har grubblat sig fördärvade på och för det mesta lämnar oöversatt.

Hans sentida uttolkare Peter Turchin översätter det helt enkelt med ”förmåga till kollektiv handling” och finner att det fungerar lika bra för att beskriva staters uppkomst i Europa under medeltiden. Alla stater, säger han, förutsätter ett grundande kollektiv som agerar gemensamt. Och liksom Ibn Khaldūn finner han att när förmågan att göra detta försvinner så kollapsar deras stat. (Han varnar t.ex. för att detta håller på att ske i USA just nu).

Men begreppet kan också användas om varför, och när, medborgarna kan tvinga fram nån form av demokrati i en stat. Det handlar även då om förmåga till kollektiv handling.

Read Full Post »

Den svenska kompromissandans rötter

Det svenska sättet att lösa en konflikt är att kompromissa. Alla får nåt, ingen körs över. Så har det varit i femhundra år. Men frågan är om den traditionen håller på att ta slut.

Read Full Post »

Kinesiskt expertvälde kanske är bättre än europeiskt – men finns det något som slår båda?

Ungefär 67.780.000 träffar blir det om man googlar på Xi Yinping Thought – ordförande Xis tänkande kanske det skulle heta på svenska. I New York Times, Guardian, Le Monde, Süddeutsche Zeitung och Svenska Dagbladet är man fascinerat oroliga: Xi visar öppet förakt för den europeiska politiska traditionen och påstår att demokrati bara innebär en lekstuga för kapitalister och att det är sånt som länder inte har råd med. Dessutom har han mage att försvara Maos politik.

Problemet för dem är inte minst att Xi i många stycken har alldeles rätt. Till exempel:

Read Full Post »

Styrs vi av mutkolvar, och varför?

Det ser ut som om den europeiska självsvälten håller på att få resultat. Europa är nu den svagaste länken i den globala ekonomin, säger Bloombergs.

Frågan är varför de här dumheterna – att man ska svälta sig ur krisen, att man ska skära ner på all verksamhet när ekonomin redan går på halvfart i tron att det ska göra en rikare – har kunnat pågå så länge. Redan Ernst Wigforss hade ju ett namn på det: ”visdom av dårhusmässigt slag”.

Read Full Post »

Agentvärlden är alltid lika sjuk

Att ryska staten sprider falska nyheter har vi hört till leda, att USA gör detsamma avslöjades redan 2011; nu har det också blivit känt att den brittiska underrättelsetjänsten har byggt upp en hel internationell verksamhet med uppgift att sprida falska nyheter, bland annat att falskeligen utmåla folk för att vara ryska agenter.

Egentligen inget att bli överraskad av. Den sjuka agentvärlden är sig lik som den skildrades redan av Graham Greene.

Read Full Post »

Ut med konflikterna i ljuset!

Kampen mellan politiker och ämbetsmän är förmodligen en urgammal rest från kungadömet av guds nåde och ett ännu inte genomfört demokratiskt genombrott. Politiker kommer och går, vi består, som ämbetsmännen brukar säga när de struntar i att genomföra politiska beslut.

Read Full Post »

Ljuspunkten finns runt hörnet – om vi vill se den

[Av Jan Fransson och Leif Stenberg]

Snart har tre månader har passerat sedan valet 2018. SD kan ha ökat med närmare fyra procent under samma tid enligt somliga undersökningar, ännu fler som köper idén om främlingsfientlighet, hat mot muslimer, romer och andra i tron att det egna livet ska förbättras.

Flera av de gamla partierna, med nyfunnen variant av SDs främlingsfientlighet på agendan, finner att de minskar.

Read Full Post »

Guldåldern har aldrig funnits

Av kommentarer från inte minst deltagare i och sympatisörer till Gemensam Välfärd får man lätt intrycket att allt var bättre förr. Att det fanns en guldålder då allt fungerade som det skulle. Det var när Palme sköts som allt gick åt helvete. Eller det var Bildtregeringen som förstörde alltihop. Eller kanske det var runt 1980 som guldåldern tog slut, som Daniel Ankarloo föreslår i ett anförande om hur det ser ut nuförtiden:

”I processen av entreprenader, resultatenheter, skolval, betygsinflation, odlas en kultur av misstroende, av förhandlingar och prutande. Var och en försöker i det offentliga göra så lite som möjligt för att få ut så mycket som möjligt. Ja, välfärden beskrivs inte ens längre som en del av samhället; de som är beroende av den sägs befinna sig i ”utanförskap”. Bäst att hålla sig borta!

Och välfärdsprofessionerna urholkas helt när det professionella ansvaret inte längre är att upprätthålla en professionell etik och yrkesstolthet, utan man tvingas tänka på ”verksamheten” och på ”nöjda kunder”.”

Eller, som han sammanfattar det:

”Den asociala ingenjörskonstens samhälle är inte ett där vi som individer försöker komma samman, utan ett samhälle där de som kan försöker komma undan.”

Frihet att välja bort, inte välja till.

Men hur var det egentligen förr?

Read Full Post »

Har vi fått det bättre sen 30-talet?

Ekonomipristagaren Amartya Sen är främst känd för två påståenden. Att någon svältkatastrof aldrig har inträffat där folk har haft påtryckningsmöjligheter på myndigheterna. Och att ekonomisk utveckling bör mätas i hur stor förmåga folk har att ta de initiativ de vill.

Det första är nog sant. Det andra reser en del oroande frågor.

Read Full Post »

Marx i välfärden

[Av Lars Taxén]

Nyligen presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) rapporten ”Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet”, (se även här) börjar när SVT:s klocka visar 13.37). Per Molanders gedigna och klargörande genomgång av gränsen mellan det offentliga och privata rörde uppenbarligen vid något mycket känsligt att döma av reaktionerna på den. Då kan det vara dags att erinra sig vad den grundläggande motsättningen handlar om; något som Marx hade klart för sig redan för 150 år sedan.

Read Full Post »