Till och med boendekostnaderna är ett skäl till klimatomställning

Jag har tidigare, på annan plats, sagt att de höga bostadspriserna beror på att det finns för få bostäder. Sen 1990 har vi blivit 1,8 miljoner personer fler i Sverige, men bostäderna har bara blivit 0,9 miljoner fler – och utan att det finns nån statistik på det kan man anta att alltfler av bostäderna ligger på fel plats. I storstäderna, t.ex. Stockholm (se första länken), har folkmängden ökat proportionellt mer och proportionellt färre bostäder har byggts. Fler och fler slåss om samma mängd bostäder och bjuder över varandra. Tillgång och efterfrågan styr.

Men det kan också finnas andra skäl till att priserna, såväl köpepriser på bostadsrätter och småhus som de ”marknadsmässiga” hyrorna, går upp.

Read Full Post »

Varför fortsätter någon att kräva något som bara leder till fattigdom?

Överskottsmålet lever än. Dvs riksdagsbeslutet att staten ska vara ett vinstdrivande företag som skor sig på medborgarnas bekostnad. Exempelvis är det dit Riksrevisionen hänvisar då den kräver att nu måste staten skära i utgifterna efter covid-epidemins lössläppthet.

Om detta, och om diverse märkliga reaktioner från såväl Magdalena Andersson som Stockholms handelskammare, har Daniel Swedin skrivit en bra krönika i Arbetet så det behöver inte jag göra.

Däremot kan man fundera över varför en så hopplös idé kan hänga kvar år efter år.

Read Full Post »

När började posten förfalla?

I försöken att hitta en början på den moderna korruptionen inom de offentliga verksamheterna har det lagts många bud. Den s.k. novemberrevolutionen 1985 då alla skrankor för finansväsendet togs bort har varit en stark kandidat. Jag har själv i en tidigare artikel dragit trådarna så långt bak som till 1920-talet. Sociologen och organisationsforskaren Sune Sunesson har i en gammal bok från 1981 – Byråkrati och historia som jag nyss återupptäckte – fastnat för 60-talet, eller kanske så tidigt som 1958 – mitt under välfärdsstatens höjdperiod.

Read Full Post »