Feeds:
Inlägg
Kommentarer

[Av Lars Taxén]

Nyligen presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) rapporten ”Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet”, (se även här) börjar när SVT:s klocka visar 13.37). Per Molanders gedigna och klargörande genomgång av gränsen mellan det offentliga och privata rörde uppenbarligen vid något mycket känsligt att döma av reaktionerna på den. Då kan det vara dags att erinra sig vad den grundläggande motsättningen handlar om; något som Marx hade klart för sig redan för 150 år sedan. Läs mer »

Det är inte ofta någon går igenom de samlade erfarenheterna från den senaste generationens statliga och kommunala marknadsutsättningsexperiment. Men Per Molander har gjort ett försök, på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Och det mesta pekar på att dessa har varit komplett missriktade. Det har sällan blivit billigare och det har sällan resulterat i bättre produkter. Undantag finns, och Molander redovisar dem. Men för det mesta har det gått snett, ofta dramatiskt snett, vilket Molander förklarar med att offentlig verksamhet har egenskaper som gör den väsensskild från marknadsstyrda företag. Läs mer »

[Av Peter Lorentzon]

Om landsting eller kommuner vill konkurrensutsätta en verksamhet inom vård eller socialtjänst kan de använda sig av Lagen om valfrihetssystem, LOV. Det innebär att ett privat företag kan etablera sig där om de uppfyller vissa regler som landstinget eller kommunen ställer. Patienter eller ”kunder” kan sedan välja detta företag och det offentliga har att ersätta företaget efter hur många kunder det tar emot. Fri etableringsrätt och fritt kundval. Det infördes 2009 och blev obligatoriskt för landstingen att använda inom primärvården. Det har inneburit en grundläggande förändring inom vården. Efterfrågan och vinst har ersatt behoven som styrning av primärvården.

Riksrevisionen gjorde för något år sedan en kritisk utvärdering vilka konsekvenser LOV har fått för primärvården. De konstaterade att vården har blivit mer ojämlikhet och att de med de svåraste sjukdomarna missgynnats. Fler utvärderingar har givit samma resultat. Läs mer »

Om man hör till den bildade medelklassen men inte har särskilt hög lön måste man förakta prål med pengar. Det säger självrespekten, man vill inte framstå som misslyckad för att man aldrig kommer att få några. Och om man hör till den lågutbildade arbetarklassen eller småborgerskapet måste man på samma vis förakta kunskap och lärdom och se det som snobbism.

Dock har det inte alltid varit på detta vis. Exempelvis försmådde det tidiga nittonhundratalets arbetarrörelse varken pengar eller bildning, fast man inte hade någondera. Kanske för att man var offensiv och hade hopp om att ta över hela samhället så småningom. Sura rönnbär är förmodligen en nederlagsstrategi. Läs mer »

[Av Torbjörn Vennström]

Nu har EU-länderna fattat principbeslut om det framtida systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar mängder med företag i Europa som släpper ut stora mängder koldioxid; kolkraftverk, fjärrvärmeverk, stålverk och liknande. Utsläppsrätterna ger företagen rätt att släppa ut koldioxid upp till en viss mängd. Företag kan sälja oanvända utsläppsrätter till andra som vill öka sina utsläpp.

Idén med systemet är att tillämpa marknadsekonomiska principer för att få ner utsläppen av växthusgaser. Det går sådär. Politikernas ambition att använda marknadens mål att tjäna pengar som verktyg för att nå det politiska målet att få ner utsläppen, fungerar tyvärr allt för väl i omvänd riktning. Företagen använder utsläppssystemet som verktyg för att nå sina mål; att tjäna pengar. Läs mer »

[Av Peter Lorentzon]

Välfärdsutredningen hade enligt sina direktiv som syfte att ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedd för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. Utredningen prövar olika vägar för att nå dit; ändrade målformuleringar för aktiebolag, särskilda bolag med vinstbegränsning (SVB-bolag), utdelningsbegränsningar, bemanningskrav och kvalitetskrav. Man finner att dessa vägar inte är framkomliga utan väljer en annan metod; att föreslå en vinstbegränsning som ska gälla avkastningen på det operativa kapitalet. Denna konstruktion är central för utredningen och skapar också en förståelse för varför näringslivet är så upprörd över utredningens förslag. Läs mer »

Korruptionen i Sverige av Per Kornhall är på sitt sätt en sammanfattning och konsolidering av alla de artiklar som har skrivits på den här bloggen sen 2012 – dvs en utvärdering av hur det marknadsinspirerade New Public Management-systemet har påverkat samhället i stort.

Mycket riktigt tycks det ha blivit en riktig tjuvarnas marknad.

Eftersom det är en bok, och inte en lös samling kortartiklar, kan den samla många fler exempel, och behandla dessa utförligt. Det kan röra sig om mutaffärerna i Göteborg, om Macchiariniaffären, om skolans fria fall och andra exempel på korruptionsbefrämjande ”crony capitalism”. Eftersom det är en bok som vill vara fullständig berör den också skenbart ovidkommande saker som t.ex. det individuella lönesättningssystem som facken (men inte medlemmarna) stöder, och som leder till att offentliga tjänstemän konkurrerar med varandra istället för att samarbeta. Som avslutning finns också en lista på reformförslag – det finns, säger Kornhall, ingen anledning att tro att man kan avsluta NPM lika smygande som det en gång infördes. Läs mer »