Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Om man hör till den bildade medelklassen men inte har särskilt hög lön måste man förakta prål med pengar. Det säger självrespekten, man vill inte framstå som misslyckad för att man aldrig kommer att få några. Och om man hör till den lågutbildade arbetarklassen eller småborgerskapet måste man på samma vis förakta kunskap och lärdom och se det som snobbism.

Dock har det inte alltid varit på detta vis. Exempelvis försmådde det tidiga nittonhundratalets arbetarrörelse varken pengar eller bildning, fast man inte hade någondera. Kanske för att man var offensiv och hade hopp om att ta över hela samhället så småningom. Sura rönnbär är förmodligen en nederlagsstrategi. Läs mer »

[Av Torbjörn Vennström]

Nu har EU-länderna fattat principbeslut om det framtida systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar mängder med företag i Europa som släpper ut stora mängder koldioxid; kolkraftverk, fjärrvärmeverk, stålverk och liknande. Utsläppsrätterna ger företagen rätt att släppa ut koldioxid upp till en viss mängd. Företag kan sälja oanvända utsläppsrätter till andra som vill öka sina utsläpp.

Idén med systemet är att tillämpa marknadsekonomiska principer för att få ner utsläppen av växthusgaser. Det går sådär. Politikernas ambition att använda marknadens mål att tjäna pengar som verktyg för att nå det politiska målet att få ner utsläppen, fungerar tyvärr allt för väl i omvänd riktning. Företagen använder utsläppssystemet som verktyg för att nå sina mål; att tjäna pengar. Läs mer »

[Av Peter Lorentzon]

Välfärdsutredningen hade enligt sina direktiv som syfte att ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedd för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. Utredningen prövar olika vägar för att nå dit; ändrade målformuleringar för aktiebolag, särskilda bolag med vinstbegränsning (SVB-bolag), utdelningsbegränsningar, bemanningskrav och kvalitetskrav. Man finner att dessa vägar inte är framkomliga utan väljer en annan metod; att föreslå en vinstbegränsning som ska gälla avkastningen på det operativa kapitalet. Denna konstruktion är central för utredningen och skapar också en förståelse för varför näringslivet är så upprörd över utredningens förslag. Läs mer »

Korruptionen i Sverige av Per Kornhall är på sitt sätt en sammanfattning och konsolidering av alla de artiklar som har skrivits på den här bloggen sen 2012 – dvs en utvärdering av hur det marknadsinspirerade New Public Management-systemet har påverkat samhället i stort.

Mycket riktigt tycks det ha blivit en riktig tjuvarnas marknad.

Eftersom det är en bok, och inte en lös samling kortartiklar, kan den samla många fler exempel, och behandla dessa utförligt. Det kan röra sig om mutaffärerna i Göteborg, om Macchiariniaffären, om skolans fria fall och andra exempel på korruptionsbefrämjande ”crony capitalism”. Eftersom det är en bok som vill vara fullständig berör den också skenbart ovidkommande saker som t.ex. det individuella lönesättningssystem som facken (men inte medlemmarna) stöder, och som leder till att offentliga tjänstemän konkurrerar med varandra istället för att samarbeta. Som avslutning finns också en lista på reformförslag – det finns, säger Kornhall, ingen anledning att tro att man kan avsluta NPM lika smygande som det en gång infördes. Läs mer »

Sverige måste få en mer latinamerikansk arbetsmarknad. Det är innebörden i engagemanget för fler låglönejobb, nu senast uttryckt av Svenskt Näringsliv.

Normalt över världen tjänar den rikaste tiondelen i varje land en till två gånger så mycket som den fattigaste hälften tillsammans. I Latinamerika tjänar de tre till fyra gånger så mycket. Det är en skevare fördelning än någon annanstans förutom Sydafrika.

Den chilenskfödde Cambridgeekonomen José Gabriel Palma har ägnat många år åt att fundera på hur rika sydamerikaner bär sig åt för att upprätthålla en så extrem ojämlikhet. I hans eget hemland Chile, till exempel, snor 300 familjer åt sig 11 procent av BNP, och den rikaste procenten lägger beslag på en hel tredjedel. Medelklassen – den rikare hälften minus de rikaste tio procenten – får däremot mindre i Chile än normalt i världen. Medan dessa fyrtio procent normalt brukar lägga beslag på ungefär hälften lyckas den i Chile (och Latinamerika i stort) bara kapa åt sig fyrtio procent och knappt det. Läs mer »

När Margaret Thatcher dog var det ingen hejd på berömmet i svenska media. Möjligen kunde man sträcka sig till att kalla henne ”omstridd”. Några påpekade dock pliktskyldigt att England hade blivit ett sämre land att leva i under hennes tid.

Därför blir det en lite sällsam upplevelse att läsa en samtida kritik som redan 1980 kunde se att hennes politik skulle leda till avindustrialisering och misär. Det var Lord Kaldor, vars kritiska tal i överhuset finns sammanfattade i boken The economic consequences of Mrs Thatcher. Läs mer »

Tycker du också att det är absurt att det ska kunna vara ekonomiskt fördelaktigt med nedskärningar och åtföljande hög arbetslöshet – som man gjorde i Sverige på 90-talet och som man gör i hela Sydeuropa idag? Det är du inte ensam om. ”Dårhusmässig visdom” kallade Ernst Wigforss det för – men att formulera en annan förståelse tycks svårt idag. Trots att ”ekonomi” i många hundra år har betytt att inom ramen för givna resurser förbättra våra liv, både omedelbart och för framtiden. Inte att åstadkomma prydliga siffror i en godtycklig kolumn, eller låta ett antal börsspekulanters förmögenhet växa. Läs mer »