Feeds:
Inlägg
Kommentarer

[Av Peter Emsheimer, Gunnar Lindholm och Johan Norlin]

Att de som saknar universitetsutbildning och har låg inkomst berövas tio år av sitt liv är höjden av orättvisa, men så ser statistiken ut när man jämför en högutbildad man i Danderyd med en lågutbildad man i Rinkeby (Karolinska Institutet 2010).

För alla som tror på människors lika värde är det en självklarhet att försöka förändra detta. Hälso- och sjukvårdslagens mål är att vård ska ges på lika villkor och att de som är svårast sjuka ska ges företräde till vården.

Med denna bakgrund riktar nu Riksrevisionen svidande kritik mot vårdvalssystemen i västra Götaland och region Skåne. Istället för att främja den utveckling av primärvården som är livsnödvändig i storstädernas låginkomstområden prioriteras skattemedlen till områden där både hälsan och inkomsten är bättre. Fortsätt läsa »

[Av Torbjörn Vennström]

I sin senaste bok fångar författaren och aktivisten Naomi Klein det glasklart; nyliberalismens framgångar sedan 1980 har avlövat samhället och staterna på de politiska resurser och verktyg som nu skulle behövas så väl för att möta klimathotets gigantiska utmaningar. Det handlar om samhällets förmåga att genomföra strukturomvandlingar, styra investeringar, omfördela finansiella resurser dit de behövs som bäst, och skapa jobb för att ersätta de jobb som inte kan få finnas kvar om vi ska rädda civilisationen. Nu skulle de verktygen verkligen behövas. Fortsätt läsa »

Återigen. En misslyckad ung man har hämnats på omgivningen i ett försök att ”kräva respekt”, som det brukar heta i de kretsarna. Och världen undrar hjälplöst varför. Samtidigt som elefanten står mitt i rummet och trumpetar medan alla tittar åt ett annat håll.

Arbetslösheten. Den ekonomiska självsvälten. Fortsätt läsa »

[av Tore Lundström] Jag känner folk som har barn i privatägda skolor som fungerar någorlunda bra (i förhållande till de låga krav vi fått vänja oss vid). Men i morgon, eller på tisdag, kan hända att aktiebolagen som äger skolorna går i konkurs, eller att bolagsägarna helt enkelt lägger ner skolan av privata skäl.  Och något liknande kan hända med skolor som ägs av till exempel ekonomiska föreningar, vars delägare jobbar på skolan: en kulen dag kan delägarna bli osams eller drabbas av något olyckligt så att de inte längre kan eller vill fortsätta driva skolan.

Det är alltså orimligt att låta barns och ungdomars skolgång vara beroende av personers privata intressen och möjligheter att driva deras skolor. Det gäller inte bara i värsta fall, när skolägarna är aktiebolag (som enligt aktiebolagslagen är tvungna att maximera bolagets vinst). Det gäller också i bästa fall – det vill säga om skolägarna främst drivs av kompetens och intresse för att bedriva bra undervisning – och det av flera skäl. Fortsätt läsa »

Tilltron till andra är högst i världen i Norden. Vilket återgäldas; det är i Norden flest plånböcker kommer tillbaka i tidningarnas regelbundna tester av folks ärlighet.

Bo Rothstein har förklarat fenomenet med den generella välfärden. Generell välfärd (till skillnad mot privat, eller behovsprövad) ger minimalt utrymme för korruption och byråkratiskt godtycke, vilket leder till att man kan lita på systemet, och därmed också på människor. Fortsätt läsa »

För tretti fyrti år sen var det en sak som aldrig ifrågasattes: att Sverige slapp nazister på trettitalet för att socialdemokrater och bondeförbundare skapade full sysselsättning genom offentliga investeringar. Tack vare att det fanns en framtid för alla fanns inget behov av syndabockar och bråk om smulor från den rike mannens bord. Detta i kontrast mot Tyskland där folk flög i strupen på varandra för att socialdemokrater och centerpartister istadigt värnade liberala ekonomiska dogmer om att man skulle svälta sig ur krisen.

Idag är sambanden i stort sett glömda, idag nöjer man sig oftast med att moralisera. Eller heja på grupper ur prekariatet som ger sig ut på gatan för att slåss mot andra grupper ur prekariatet. Därför känns det nödvändigt att i alla fall lyfta fram personer som vet vad det handlar om. Fortsätt läsa »

Jag har växt upp med huvuddukar. I min mormors by i norra Dalarna var de vanliga, åtminstone för kvinnor av min mormors generation, född runt 1900, och äldre.

Därför känns det något surrealistiskt med de mycket stora känslor som numera uppstår kring detta klädesplagg, bland annat med förbud i Frankrike, men också gälla skrik och ibland handgripligheter mot den i Sverige som vågar vara så traditionell att hon bär det. Fortsätt läsa »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 77 andra följare