Feeds:
Inlägg
Kommentarer

[Av Leif Stenberg] Antalet människor som stängs ute från sjukförsäkringen har fyrdubblats sedan 2014 enligt socialförsäkringsinspektionen, se ledarkommentar här. Det är framförallt låginkomsttagare som drabbats.

2006 – 2014 gav socialförsäkringarna 300 miljarder i överskott. Under de tre senaste åren är överskottet 79 miljarder. Genom avstått löneutrymme betalas pengarna in till statskassan genom arbetsgivaravgifterna.

Det är Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker vid Folksam, som redovisat de senaste siffrorna. Läs mer »

Annonser

Landsflykt!

Sen ett halvår bor vi i en fransk småstad. Med detta förhåller det sig sålunda.

Vi visste att när vi gick i pension skulle vår ekonomi bli miserabel. Sverige har den näst sämsta pensionen i EU. Mindre än femti procent av lönen var vad vi kunde räkna med att få. Och eftersom vår sammanlagda lön inte heller var något att hurra för sen 90-talskrisen kastade ut min fru i arbetslöshet och deltidsarbete insåg vi att vi måste hitta på något drastiskt. Läs mer »

När vi planerar något i vardagslivet – i alla fall nåt som är lite stort – diskuterar vi det gärna med våra närmaste, med vänner, med arbetskamrater, med grannar, eller vad det nu kan vara för folk som angås av saken. Vi vet att det är bra att dom inte har några invändningar, eftersom missnöje från någon lätt slår över i illvilja och det kan bli kostsamt i längden.

Men inför större projekt anses detta av någon anledning fel, för att inte säga fusk. Då antas det helt ok att var och en, som ”konsument”, gör som den behagar, på marknaden. Läs mer »

I höstas började priserna på bostäder i Stockholm att plana ut och till och med sjunka något. Plötsligt kostade en kvadratmeter ”bara” 57.000 kr i genomsnitt i Storstockholm. Kanske inte oväntat; de senaste åren har det byggts mycket, och ökat utbud brukar leda till lägre priser.

Mycket riktigt grep paniken omkring sig och byggandet sjönk snabbt. De som redan hade investerat fast sig i bostäder utnyttjade sina politiska kontakter för att förhindra ett mer allmänt prisfall, kan man tänka sig. Läs mer »

Den socialdemokratiska statsvetaren Marie Demker meddelar på sin blogg vad vi har påstått här sedan länge: att unga män strävar efter en kriminell karriär om de inte har tillgång till någon annan:

[V]åldet handlar om unga män uppfyllda av en idé om manlighet. De försvarar sin ”heder” och sin ”manlighet” genom att utsätta sig för och själva utöva extremt våld och livsfarliga brott. Kvinnor kan finnas med som objekt för denna heder men de kan aldrig delta i vare sig inbrott, slagsmål eller hämnd eftersom de skulle ”déviriliser” (ung. avmaskulinisera) gruppen. Den franske sociologen Marwan Mohammed påpekar i artikeln att försvaret av ”hedern” utgör en alternativt socialt kapital, vilket är själva motivationen för gängens fortsatta existens och reproduktion (…) På så sätt skapas något som mest liknar en ”marknad för anseende” (marché des réputations) där det aktuella värdet för enskilda och grupper kan gå upp och ned.

Vi bör alltså kunna åtala de ledande europeiska nedskärningspolitikerna för anstiftan till grov kriminalitet. Det är ju deras investeringsfientliga politik som bär skulden till att arbetslösheten är så hög i Europa – och därmed de alternativa marknaderna för anseende växer.

Att de också bör åtalas för massmord har vi ju redan konstaterat.

Exportöverskottet bara fortsätter (nyare siffror går inte att få ännu). Vi fortsätter alltså att, som land, slita ihop mer pengar än vi gör av med. Rimligen stannar pengarna kvar i exportindustrin som använder dem att spekulera för, eller dela ut till aktieägarna som använder dem att spekulera för. Löner går de i alla händelser inte till, då skulle de användas till att köpa för.

Till på köpet används exportöverskottet till att skapa en skakigare omvärld. Överskottet kräver underskott på andra ställen. Det var så kriserna i Lettland, Grekland och Spanien byggdes upp.

Mer om problemet med exportöverskott här. Läs mer »

Katalys’ rapport Finansialiseringen av Sverige är såvitt jag vet det första svenska försöket att med vetenskapliga ambitioner beskriva hur traditionell industri har ersatts av tjäna pengar på pengar. Även om försöket inte är i alla delar lyckosamt.

Kärnan i den traditionella industriekonomin var ju att industrin som helhet tjänade pengar på att sälja varor till konsumenter, varpå arbetare och kapitalister slogs om förtjänsten. På något vis låg det i bådas intresse att vara generös eftersom ju ingen skulle kunna köpa varorna om inte vinsterna var någotsånär jämnt spridda i samhället; resultatet blev också att industrisamhället – från 1945 till 1980 ungefär – var det jämlikaste samhälle vi har sett på flera tusen år.

Det finansialiserade samhället fungerar helt annorlunda säger rapporten. Där tjänar man pengar på att skriva upp värdet på sånt som redan finns, varpå man belånar detta. Eftersom produktion är irrelevant och sköts i Kina finns inget behov av att sprida några inkomster utan de kan med fördel samlas hos ett litet fåtal medan resten får allt högre skulder. Läs mer »