Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Fundering’ Category

Måste det till 50% arbetslöshet bland unga, exploderade fattigdom och utförsäljning av gemensamma tillgångar, för att de rödgröna krafterna i ett land ska enas kring ett gemensamt projekt? Jag tänker givetvis på Syriza i Grekland och Podemos i Spanien. Och jag ställer frågan därför att jag är rädd för att projekten där i värsta fall kommer för sent, i ett läge där eliten kanske är beredd att köra över demokratin och parlamentarismen för att behålla sin makt och sina rikedomar. Vore det inte betydligt bättre om enighet och samverkan kunde börja byggas upp under mer ”normala” omständigheter än de som råder i Grekland och Spanien? Och varför inte här hemma i Sverige?

(mer…)

Annonser

Read Full Post »

Efter att jag under större delen av mitt liv knappast kommit ihåg en enda dröm har jag på senare tid  väckts av att jag hamnat i en helt omöjlig logistiksituation. Jag har varit på olika typer av resa med ansvar för barn, egna och andras, råkat i svårigheter, kommit vilse, tappat bort nycklar, mobil etc.

Lite samma kallsvettiga känsla infinner sig när jag läser Naomi Kleins senaste bok ”This changes everything” eller ser ett utomordentligt tv-program om Amazonas: http://www.svtplay.se/video/2472073/planetens-granser/avsnitt-2 . Jag har svårt att tro att jag är ensam om denna känsla. Det måste vara en mycket stor andel av befolkningen som innerst inne vet att Jorden är på väg mot en klimatkatastrof. Men samtidigt har en (nästan) lika stor andel lyckats förtränga denna insikt i vardagslivet. ”Vad spelar det för roll vad lilla jag gör? Planet till Thailand går ju vare sig jag är med eller ej.” På sätt och vis kan man väl säga att denna förträngningsmekanism är sund. Effekten av de individuella besluten är marginell. Vad som krävs är att väldigt många agerar gemensamt samt politiska beslut. Det närmaste vi kommer en sådan förändring är väl frågan om vinsterna i välfärden.

Den politiska debatten handlar ju väldigt mycket om vardagslivet (jobben, skolan osv) och det är därför inte så märkligt att  klimatfrågan försvinner så länge de flesta av oss förtränger den. Men det sjuka i sammanhanget är ju att det måste till debatter och beslut som rör just vardagslivet; resor, boende, konsumtionsnivåer, för att vi på allvar ska kunna tackla klimatkrisen. Men för att dessa debatter och beslut ska utgå från rätt förutsättningar så krävs att klimatfrågan lyfts flera medvetandenivåer hos stora befolkningsgrupper. Och hur ska det gå till?

Uppenbarligen räcker det inte med att presentera fakta. Det måste till känslor, starka känslor. En tanke är att hela tiden prata om barn och barnbarn. Min mardröm med den låsta bilen som börjar rulla med ungarna väl och trafiksäkert fastspända och du hittar inte nyckeln! Kanske ska vi i alla tänkbara sammanhang kräva av politikerna att de presenterar sin syn på hur världen och samhället ser ut om 20 år när mitt barnbarn ska bilda familj?

 

 

Read Full Post »

I kväll visar SVT dokumentären ”Inside Job”, en mycket bra film om det globala finanskapitalets sammanbrott hösten 2008 och hur det lyckades såsom fågeln fenix resa sig ur askan, pråligare och mäktigare än någonsin. Förhoppningsvis kommer den även att finnas tillgänglig på SVT Play ett tag, annars finns den i videobutikerna. En uppföljare i textform presenterades på bloggen alternet.org häromdagen: 6 Shocking Revelations About Wall Street’s ”Secret Government” Top officials willfully concealed the true extent of the 2008-’09 bailouts from Congress and the public.

(mer…)

Read Full Post »

Häromdagen presenterade Martin Klepke i LO-tidningen statistik över inkomstutvecklingen i Sverige de senaste tjugo åren, och hans berättigade slutsats är att klyftorna har ökat snabbt sedan 2006. Ett problem som alla kan se är dock att grundtendenserna faktiskt fanns där redan före 2006. Den rikaste tiondelen stack iväg och den fattigaste halkade efter något.

Jag är övertygad om att Martin Klepke liksom jag själv vill kämpa för för ökad jämlikhet och solidaritet. Men i så fall borde  det diagram vi vill se se vara tvärtom. Dvs den tionde tiondelen representerar de fattigaste och den första tiondelen de rikaste. De fattiga börjar ju från en extrem låg nivå och 50% inkomsthöjning betyder inte speciellt mycket i kronor räknat. Den rika tiondelen tjänar mycket bra och behöver knappast mer pengar. Det är kul med ”målbilder”, och här vi en som heter duga. Gubben i cirkeln behöver väl bytas ut antar jag…

(diagrammet lånat av LO-tidningen, tack)

Read Full Post »

Ibland måste man bestämma sig. Jag föreställer mig att det just nu är en insikt som drabbat tusentals politiskt verksamma människor i det här landet. Det är säkert jobbigt, eftersom det kan innebära att man måste tänka om och erkänna att man kanske haft fel, men ändå – man måste bestämma sig. Och den fråga man måste ta ställning till är förstås marknadstänkande och vinstdrift i äldreomsorgen. Utifrån den mediabevakning som frågan fått så har detta egentligen i viss mån lämnat partipolitiken bakom sig och blivit en fråga om personligt samvete och människosyn. Vill jag eller vill jag inte ha den utveckling som vi alla kan se?

Det moderata kommunalrådet Sofia Forsgren-Böhmer (M) i Lomma har bestämt sig. Hon tänker lägga ut alla äldreomsorg i kommunen på entreprenad. Kommunalrådet Anna Johansson i Göteborg (s) har också bestämt sig: ”Över min döda kropp” lär hon ha sagt i en debatt (text hon skrivit i ämnet) . I Gemensam Välfärd bestämde vi oss för länge sedan. Och vi tycker inte att vinstdrift och marknadstänkande tillför något inom skolan, förskolan eller vården heller. Men just nu är det äldreomsorgen det gäller.

Sedan är det en annan sak att man måste ro båten iland. Avveckla på ett rimligt sätt, hitta övergångslösningar. Men det vi kan kräva av politiker vi har kontakt med eller röstar på är att de bestämmer sig. Ska äldreomsorgen tas tillbaka eller ej?

Read Full Post »

Förra lördagen (17 sept) demonstrerades det på ett antal orter runt om i landet mot nedskärningar i sjukvården. Gemensam Välfärd var huvudarrangör i Malmö, på övriga orter rörelsen Sjukvårdsreform. Här i Göteborg har olika föräldragrupper under lång tid protesterat mot nedskärningar inom skolan. Målsättningen är ju att påverka de politiska beslut som tas i landsting och kommuner och att få tillstånd en dialog med ansvariga politiker.  Svaret från dessa är alltid variationer på samma tema: ”Vi instämmer – men vart ska vi ta pengarna? Vi måste hålla oss till de ramar vi har.” Här tar dialogen för det mesta slut, vilket är frustrerande både för de protesterande medborgarna och förmodligen även för politikerna.
(mer…)

Read Full Post »

[av Anette Lydén]

Min mormor Märta gick fem år i folkskola.

Hon kunde läsa, skriva och räkna. Hon var en fantastisk bondmora på en minigård som höll många bollar i luften och familjen mätt i kärva tider. Fyra av fem barn överlevde. Alla fick chans att studera oändligt mycket mer än hon själv. Under bråda tider vår, sommar och höst då sådd och skörd krävde många timmars arbete, såg mormor Märta till att alla extra arbetande hungriga karlar fick både morgonmat, lunch, kaffe med hembakta bullar och ett rejält middagsmål. Mellan matlagning och annat hemmaarbete arbetade hon själv ute i fält. Mitt i det bråda sommararbetet kunde också släktingar från Staden komma på besök. De satte sig i bersån och förväntade sig service av sin syster/svägerska/kusin då hon i deras ögon inte hade något egentligt arbete. Och själva hade de ju semester.
(mer…)

Read Full Post »

Older Posts »