En artikel i den amerikanska tidskriften Atlantic förklarar varför Finlands skola är så mycket bättre än den svenska i internationella jämförelser. Den amerikanska, och den svenska, skolan fokuserar på ”valfrihet” – den finska på allas lika rätt.
Och så finns det inga privatskolor i Finland.
Tack Martin Villner för tipset.
För några decennier sen var den finska skolan ganska nedkörd, berättar den finska skolbyråkraten Pasi Sahlberg för Atlantic. Men när den rustades upp var det aldrig lysande resultat som var målet. Det var rättvisa.
Resultaten kom ändå.
Medan amerikaner älskar att tala om konkurrens pekar Sahlberg ut att inget gör finnar mer illa till mods. I sin bok citerar Sahlberg en rad av den finska författaren Samuli Puronen: ”Verkliga vinnare konkurrerar inte”. Det är svårt att komma på en mer oamerikansk idé, men när det handlar om utbildning visar Finlands framgångar att den finska attityden kan ha en del fördelar. Det finns inga listor på bästa skolor eller bästa lärare i Finland. Den främsta drivkraften är inte konkurrens mellan lärare eller skolor, utan samarbete.
Slutligen är fria skolval uppenbart ingen prioritet, eller för den delen att engagera ’den privata sektorn’. (…)
Här i Amerika, säger Sahlberg, kan föräldrar välja att ta sina barn till privata skolor. Det är samma tanke som råder i butiker. Skolor är butiker och föräldrar kan köpa vad de vill. I Finland kan föräldrar också välja. Men skolorna ser likadana ut överallt.”
Slutligen testas hypotesen att det är det finska samhällets extrema homogenitet som är orsaken till skolornas höga standard. Men den måste överges – det finns invandrarförorter t.o.m. i Finland, och deras skolor har inte sämre resultat än några andra.
Exemplet den finska skolan visar återigen att jämlikhet och hög standard följs åt. Det är möjligt att genom offentlig politik främja båda.
Eller ingen, som den svenska regeringen gör.
Titta gärna in på min blogg!god fortsättning. / ÄNGLAVAKTEN
Tänk om vi hade en regering som brydde sig om vad vetenskapen sa. Som bekymrade sig om verkligheten snarare än sin interna logiska stringens. Men då vet man iaf att man alltid kan dra till finland med pojken om kommunen här tvingas till ytterligare försämringar genom valfrihetslagar och skit. Men det är en lång resa tillbaka till en vettig skola, valfrihetsreformer måste bort, ett antal företag skall läggas ned, avkomunalisering osv. Det krävs politiskt mod för att göra sådant även med vetenskapen i ryggen och det modet vet jag inte var man hittar, men jag ser det sällan i riksdagshuset.
Nej, den här regeringens kriterium är inte ”vad är sant”. Det är ”jag tycker inte det”. I alla fall är det vad förre miljöministern Carlgren sa när man påpekade för honom att enligt den samlade vetenskapen utsläppen skulle öka om man byggde Förbifarten i Stockholm.
Det är väl sånt som kallas postmodernism – det finns ingen verklighet och ingen sanning, det finns bara diskurser. Förmodligen är det en ideologi för såna som har så mycket stoppning av pengar runt sig att det inte spelar nån roll vad som händer.
Anledningen till att jag sa interna logiska stringens, den enda logiska stringens, vi vet inte nog för en universell sådan, är att det är ett bräckligt bygge det här med ideologi. Acceptera en verklighet som visar att offentlig skola är bättre än privat, det är den där lösa tråden i koftan, en punkt där hela koftan(ideologin) kan förvandlas till intet. Nyliberalismen är väldigt sårbar, för även om jag kan se den tydliga interna logiska stringensen i den, så är verkligheten inte samarbetsvillig, det blir allvarligt när man föreslår ett mekaniskt samhällssystem nyliberalism, framför ett demokratiskt. Ett demokratiskt samhällssystem(socialism) klarar av en osamarbetsvillig verklighet, då systemet inte är mekaniskt kan det då handskas med avvikelser från den ideologiska sanningen.
Det finns mycket som slår emot nylberalismen:
Skolan inte bättre och kvalitet byggs inte av vinstintresse.
Vård inte bättre och kvalitet byggs inte av vinstintresse.
Konkurrans skapar inte bättre service och kvalitet i alla lägen.
Monopol kan vara effektivt och kostnadseffektiv.
Varje av dessa punkter i sig bryter ned hela det mekaniska systemet som nyliberalismen är. Ingen av dessa sanningar kan därför accepteras utan ad hoc teorier måste uppfinnas.
I ett demokratiskt system kan man handskas med såna här avvikelser utan att använda strutsmetoden.
Givetvis har socialismen sysslat med ideologisk blindhet också, men vi demonstrerade en mycket central sanning i de ”misslyckade” experimenten, det går att producera och utveckla helt utan kapitalisten. Något som också slår emot nyliberalismen.
Detta vet vi alla som bor i Finland men detta är bara en sida av hela detta! När skall den sociala sidan undersökas och testas, då tror jag att resultaten blir rätt skrämmande för Finlands del, kanske inte i den finlandssvenska skolorna men i de övriga! Nu testas bara vad man kan men den sociala sidan är mycket viktugare !!!
Rolle,
berätta mer!
När jag först läste artikeln i the Atlantic blev jag helt överväldigad – hur kan det vara så bra i Finland, så olikt vår svenska skolsituation? Och varför är det ingen som berättar om det, varför finns det ingen levande skoldiskussion här i Sverige . . . ?
” Den främsta drivkraften är inte konkurrens mellan lärare eller skolor, utan samarbete.”, står det i Gemensams utdrag ur artikeln, men du skriver om ”skrämmande resultat” om man skulle se på den ”sociala sidan”. Hur är det då, menar du? Har han helt fel, Pasi Sahlberg?
[…] (För egen läsning se: The Atlantic:What Americans Keep Ignoring About Finland’s School Success, DN: Därför är finska skolan så framgångsrik, DN:Lärarna bakom succén för skolorna i Finland, Skolverket:I Finland finns inga A-och B-skolor, Lärarförbundet: Högre lärarlöner i Sveriges grannländer, Lärarnas nyheter: Lönegapet mot Norden ökar, Gemensam: Finska skolor bäst, utan test, valfrihet och konkurrens) […]
[…] Atlantic skiver, och gemensambloggen refererar: Finska skolor samarbetar. Och strävar efter jämlikhet. Inte konkurrens. Inte […]
Oh, du verkar initierad i ämnet! Synd att du inte har med några källor för dina belägg, så man kan gräva vidare själv!
Har du det någon annanstans? Jag är väldigt nyfiken på skillnader i hur skolan bedrivs mellan Sverige och Finland..
Tja, inte mer än vad jag har läst i diverse artiklar. Men hör med Pasi Sahlberg, se ovan, han är nog den insattaste av dom allihop.