Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Politik’

[Av Erik Lensell]
– Får det vara en kaffe? Vi är från Jordens Vänner…
– Har ni mjölk? Nähä… ehhh.. jag tar det flygbladet, den skriften och den också, skitbra! Tack! Hej då!

(mer…)

Read Full Post »

Till Välfärdskonferensen den 21-22 maj. Tema i år: Fördelning – en fråga om makt.

Read Full Post »

[av Torbjörn Wennström] Alliansen för en miljö- och klimatpolitik som backar. Regeringens egna PR-mässiga slogans och uttalanden smulas sönder av hårda fakta vad gäller miljöutvecklingen, och av regeringens passiva eller bakåtsträvande linje när det kommer till beslut i sakfrågor. Supermiljöbloggen  har tidigare visat att Sverige rasat långt ner på rankingen över världens mest klimatprogressiva länder, genom att driva en internationell klimatpolitik som saknar ambitioner.

Listan över svagheter i politiken blir bara längre och längre. Sverige hade tidigare ett klimatinvesteringsbidrag som kommuner och företag kunde söka för att genomföra klimatsatsningar. Utvärderingar från Naturvårdsverket (länk 1) ( länk 2) visade att de satsade pengarna på ett kostnadseffektivt sätt bidrog till faktiska utsläppsminskningar. Alliansen avskaffade bidraget.
(mer…)

Read Full Post »

När jag i gårdagens inlägg menade att politiker runt om i landet förhoppningvis tar frågan om vinstdrift i äldreomsorgen som en personlig samvetsfråga, så betyder detta knappast partiledningarna. Ett exempel ges i Dagens Arena där Miljöpartiets Mats Pertoft försvarar det hypersnabbt hopsnickrade förslaget om en statlig vårdinspektion. På så vis behöver man inte ändra sig i själva huvudfrågan – marknadstänkandet i vården och omsorgen. På de sista riktiga partikongressen som (S) höll lyckades man också undvika en stor konflikt i själva huvudfrågan – privatiseringen – genom att tala och skriva mycket om certifiering och kontroll.

Pertoft: ”– Det är klart att det finns problem, jag och Miljöpartiet tillhör inte de som tror att allt automatiskt blir bättre med privata aktörer. Men även kommunala aktörer har misskött sig.”

Men snälla nån, det är just det som hela tiden har varit huvudargumentet för att privatisera – att det automatiskt skulle bli bättre. Det är absolut ingen som påstått att kommunal drift skulle vara problemfri. Det är t ex ett skäl till att man har meddelarskydd där.

Ledande partiföreträdare tror uppenbarligen att det skulle innebära en stor prestigeförlust för dem själva och partiet om man erkänner att man faktiskt gjort felaktiga bedömningar och att man är beredd att omvärdera sin inställning. Min uppfattning är precis tvärtom, politiker som idag säger precis detta, utan att slingra sig, skulle vinna respekt och förtroende i breda grupper, både för sig själva, för sitt parti och för politiken i allmänhet.

Read Full Post »

Förra lördagen (17 sept) demonstrerades det på ett antal orter runt om i landet mot nedskärningar i sjukvården. Gemensam Välfärd var huvudarrangör i Malmö, på övriga orter rörelsen Sjukvårdsreform. Här i Göteborg har olika föräldragrupper under lång tid protesterat mot nedskärningar inom skolan. Målsättningen är ju att påverka de politiska beslut som tas i landsting och kommuner och att få tillstånd en dialog med ansvariga politiker.  Svaret från dessa är alltid variationer på samma tema: ”Vi instämmer – men vart ska vi ta pengarna? Vi måste hålla oss till de ramar vi har.” Här tar dialogen för det mesta slut, vilket är frustrerande både för de protesterande medborgarna och förmodligen även för politikerna.
(mer…)

Read Full Post »

Detta handlar inte om SAAB utan om den svenska privatiseringspolitiken. Gårdagens besked att forskningschefen på SNS,  Laura Hartman ( se SvD eller Dagens Arena) lämnar sin post tillsammans med rådgivaren i forskningsfrågor, Olof Petterson får  väl ses som ytterligare en bekräftelse på att läget är bekymmersamt. En grundtes som nyliberaler av olika schatteringar hävdat är ju att mångfald, konkurrens och privat företagsamhet med automatik leder till högre effektivitet och kvalitét både vad gäller varor och tjänster. Den SNS-rapport Laura Hartman presenterade nyligen säger helt enkelt att detta återstår att bevisa när det gäller välfärdstjänster, och att man faktiskt haft bortåt 20 år på sig att bevisa den. Många ledarsidor och borgerliga ideologer blev givetvis rasande och plockade fram esset ur rockärmen – privatiseringarna har inte handlat om kvalitét eller effektivitet utan om valfrihet. DNs ledarsida skriver t.ex ”Men det var medborgarnas vilja till valfrihet som drev fram privatiseringarna i den offentliga sektorn. Valfriheten innebär i sig en välfärdsvinst.” Det känns lite desperat.
(mer…)

Read Full Post »

Populister, brukar vi skällas för, vi som vill ha jämlikhet och en fungerande gemensam välfärd. Meningen är att vi ska kopplas samman med invandrarfiender i en grupp som hederligt folk inte vill ta i med tång.

Men kanske en rejäl dos populism är vad det politiska systemet i Sverige skulle behöva?

(mer…)

Read Full Post »

[Av Ellie Cijvat] Regeringens så kallade järnvägssatsning är en stor besvikelse. Den innebär inte någon långsiktig satsning på underhåll, och inga nya spår överhuvudtaget. Reinfeldt sviker resenärerna och miljön och retoriken ekar tomt.

(mer…)

Read Full Post »

Det har ju varit en synnerligen dramatisk politisk sommar med nordafrikanska uppror, eurokris, Ship to Gaza, attentaten i Norge och nu senast statsfinansiell kris i USA. Men sommaren är ju också en tid då många av oss tar sig en funderare på vad man håller på med, lite övergripande eller strategiskt om man så vill.

En som verkligen lyckats formulera sig i detta ämne är Petter Larsson som i två ledare i Efter Arbetet: Viljan att klättra – rädslan att falla samt Flykten från de fattiga gör den eftervalsanalys som egentligen aldrig kom till avslut i partiernas officiella grupper.

Som många andra konstaterar han att regeringen klarat att slita banden mellan de breda löntagargrupperna och arbetarrörelsen, att man genom jobbskatteavdrag och hårda tag mot sjuka och arbetslösa lyckats bygga upp en vi-känsla mellan borgerligheten och den stora majoritet löntagare som har fasta jobb och tjänar skapligt – mot de tärande, de som smiter undan. Samtidigt som de generella välfärdssystemen urholkas kittlas medelklassens drömmar av det faktum att man har mer pengar att röra sig med, att man kan göra klipp på bostadsmarknaden, att man har en chans att välja en bättre skola för sina barn osv.

En aspekt som Petter inte nämner är den i det närmaste obegränsade kredit som denna löntagargrupp haft hos bankerna, ett faktum som utnyttjats flitigt för att bygga eller köpa drömhuset/lägenheten eller helt enkelt sätta lite guldkant på tillvaron. Den upplevda distansen till det liv som överklassen lever har minskat, medan den de ekonomiska skillnaderna i själva verket ökat kraftigt, vilket Petter övertygande visar i sin artikel. Av någon outgrundlig anledning tror man dock att vi fortsätter att leva i ett jämlikt land med bra sjukvård, äldreomsorg och skola för alla – trots att man (och framför allt de rika) betalar mindre skatt och trots privatiseringar och utförsäljningar av offentlig service. Fortfarande blir många upprörda över kaos på akutmottagningar och felbehandlingar med dödlig utgång. Men hur många kopplar ihop detta med avskaffad fastighets- och förmögenhetsskatt,  jobbskatte-, rot och rutavdrag?

Vi – dvs vänstern i bred bemärkelse – vet att den generella välfärdsmodellen är överlägsen även för medelklassen – men denna tror inte längre att den är genomförbar. En prioritet är alltså att visa att en solidarisk/jämlik politik fortfarande är möjlig, och han använder försvaret av allmännyttan och hyresrätten i Malmö som exempel. I Gemensam Välfärd Göteborg för vi en debatt med den rödgröna kommunledningen om vikten av en bra kommunal skola och förskola och man kan väl säga att vi har olika uppfattningar om läget.  Kommunledningen i Göteborg skulle må mycket bra av att läsa och ta till sig Petters ledare.

Där konstaterar han också att för att kunna återupprätta alliansen med medelklassen måste vi peka ut en gemensam fiende. Samma slutsats drar en av mina favoriter bland europeiska vänsterintellektuella, Susan George, i sin senaste bok. Det räcker inte med att argumentera mot strukturer och marknadstänkande. Den framför allt finansiella men även politiska och mediala maktelit som håller åtminstone vår del av världen i ett järngrepp måste demaskeras, visas upp i sin moraliska ynkedom. Här hittar vi de verkliga tärande, som tjänar miljoner på luftaffärer i Credit Default Swaps, som gömmer sig på Jersey och i Schweiz för att smita från skatt och som jublar när ”Die dumme schweden” säljer ut apotek och äldreboeden med stadigt kassaflöde av skattemedel.

(fortsättning följer)

Read Full Post »

Maud Olofssons dialekt blir särskilt uttalad när hon säger ordet ”klåfingrig”. Och det gör hon ofta.  Familjer, individer och framförallt entreprenörer måste skyddas från klåfingriga politiker. Klåfingriga politiker gillar regelverk, byråkrati, bestämmelser, formulär. Det gör inte Mauds lag. De gillar frihet och spontanitet.

Om ett budskap hamras in tillräckligt många gånger tenderar vi att acceptera det. Att marknadsideologin, sina nackdelar till trots, befriar samhället från onödig byråkrati är en tes som till stora delar blivit accepterad även hos en självkritisk vänster. Tricket fungerar så väl att många av oss slutar lita till våra sinnen. Vi börjar redigera om de personliga erfarenheter som motsäger tesen.
(mer…)

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »