En rimlig hypotes

Om man tittar på överdödlighet i allmänhet under coronakvartalet, och inte bara på rapporterade dödsfall (som ofta är för lågt) ser man några tydliga samband.

De överlägset mest drabbade länderna i Europa (i alla fall av dem som förekommer i statistiken) är England (+40 procent, Skottland har lägre siffror), Spanien (+35 procent), Belgien (+30 procent), Frankrike (+20 procent), Italien (+20 procent) under toppveckan. Sverige ligger på +15 procent. Övriga rapporterade länder – Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Österrike, Irland, Schweiz, Ungern – har knappt märkbar överdödlighet, i vissa fall ingen alls. Enligt en annan statistik hade USA en överdödlighet på ca 25 procent.

Alla dessa – möjligen med undantag för Belgien som jag inte vet något om – hade vårdkris redan före epidemin. När det gäller Spanien och Italien var det av EU pådyvlade tvångsnedskärningar som låg bakom. I England var det åratal av självpålagda nedskärningar. I Frankrike larmade media om vårdkris redan i höstas. Och i USA har hela den nationella infrastrukturen varit i kris i åratal.

I Sverige har siffrorna i de flesta län varit låga och någon överdödlighet har inte märkts alls. Det är Stockholm och Östergötland som står ut med överdödlighet på över 50 procent.

Jag vet inte hur vårdläget är i Östergötland. Men i Stockholm har det varit vårdkris länge – Vårdförbundet slog larm redan 2013 och sen dess har det inte direkt förbättrats. Landstingets vårdbudget belamras av ett katastrofalt illa upphandlat Nya Karolinska. Löjligt mycket pengar läggs enligt Vårdval Stockholm på relativt friska med enkla diagnoser. Och många av de äldreboenden där de flesta dödsfallen har inträffat lider under gnidighetsregimer för att ägarna ska kunna göra så stor vinst som möjligt.

Inom Gemensam Välfärd har man att dragit igång en Medborgarnas Coronakommission för att slå fast var ansvaret för överdödligheten ligger – och förstås indirekt också för de ekonomiska förluster som epidemin gett upphov till. Ovanstående kanske inte är några bevis – det kan ju rent teoretiskt vara så att det är vårdkriser även i Danmark och Tyskland trots att ingen överdödlighet har förekommit där. Men jag tror att man så här preliminärt kan slå fast en hypotes som duger att pröva: att strypningen av vårdapparaten via nedskärningar, New Public Management och lönsamhetskrav bär ansvar för överdödligheten.

Som i Sverige enligt SCB uppgick till ungefär 650 personer under perioden vecka 13-21.