Exportöverskottet bara fortsätter (nyare siffror går inte att få ännu). Vi fortsätter alltså att, som land, slita ihop mer pengar än vi gör av med. Rimligen stannar pengarna kvar i exportindustrin som använder dem att spekulera för, eller dela ut till aktieägarna som använder dem att spekulera för. Löner går de i alla händelser inte till, då skulle de användas till att köpa för.
Till på köpet används exportöverskottet till att skapa en skakigare omvärld. Överskottet kräver underskott på andra ställen. Det var så kriserna i Lettland, Grekland och Spanien byggdes upp.
Mer om problemet med exportöverskott här.
Det måste ha varit runt 1980 som jag ställde frågan till dåvarande handelsministern Staffan Burenstam Linder (eller Lurenstam Bönder som han kallades av sina belackare) vad ökad export var så viktigt för.
– Men förstår du inte, sa han, det är klart att man måste exportera.
Jo, det kunde jag ju förstå. Man måste sälja för att kunna köpa. Men vore det inte precis lika bra att importera mindre som att exportera mer?
– Men det förstår du väl, sa han, man måste exportera.
Och så höll rundgången på, i minst tio minuter.
Och han var ändå professor, och hade dessutom skrivit en läsvärd bok om varför mycket av den såkallade tillväxten var helt onödig.
Jag var ung och grön på den tiden. Jag hade bara retat mig på att allt som miljörörelsen föreslog av överheten avvisades med att man måste tänka på exporten och därför var omöjligt.
Hade det varit idag hade jag kunnat argumentera för Burenstam Linders ståndpunkt med hänvisning till stordriften. Viss produktion kräver så stora grundinvesteringar att den inte skulle bli lönsam om man inte hade många fler kunder än vad som kan hittas i Sverige.
Men frågan är då om det är sådan produktion man ska ägna sig åt. Om man inte ska söka sig över till en produktionsapparat som i mycket högre utsträckning än idag baseras på ca 10 miljoner slutanvändare.
Det är ju inte helt gratis att vara beroende av omvärlden heller. Om inte annat kan man mycket lättare utsättas för utpressning då.
Att Burenstam Linder och hans moderater inte hade något emot sådan utpressning kan jag förstå. Att socialdemokrater har varit lika nitiska försvarare av exportintressen ända sen minst 1945 är lite svårare att fatta.
En kommentar till Nordeuropas envisa insisterande på att behålla ett exportöverskott:
”In a world with weak demand and deteriorating trade relationships, in other words, the northern Europeans have decided that rather than boost domestic demand they will resolve their domestic problems by absorbing far more than their share of global demand, to the tune of 2-3% of Europe’s GDP.
This is absurd. If they succeed it will only be temporarily and at the expense of their already-suffering trade partners, and as a consequence it will just be a question of time before global trade relationships get even nastier than they
have been.”
Läs mer på https://www.hse.ru/data/2015/02/09/1091918293/GSPcnMichaelPettis17102014.pdf